Bekymmerslös och Lycklig

Eller hur var det nu?

Att inte orka med det viktigaste i livet

Kategori: Motherhood

Gravidstatus: 40+6
 
Ja, så ligger det faktiskt till. En hel vecka har jag gått över tiden idag och inte en enda liten förvarning om att något borde vara på gång snart. Jag har väl sannolikt gillat läget, och idag åkte Kelly till sin pappa dessutom. Det innebär att vi nu i en vecka framöver slipper härja med barnvakt om vi behöver akut-åka till förlossningen mitt i natten eller något liknande...
De senaste dagarna har min energinivå dock legat på minimum, jag har knappt orkat vara mamma för att vara ärlig. Jag har varit en sån där tråkig morsa jag alltid försöker undvika att vara annars; lättirriterad, lat och med ett tålamod som knappt existerat. Det känns faktiskt inget vidare...
 
 
Och inte har det känts bättre med alla konflikter  mellan Kelly och hennes kompisar här på gatan. Det GÅR bara inte att leka tre tjejer samtidigt! Det slutar allt som oftast med tjurigheter, glåpord och utfrysning. Och jag har jättesvårt att hantera det när Kelly kommer in och är ledsen varenda jäkla dag.
I jobbet som lärare vet jag hur jag ska göra, och det är en vardagssyssla att lösa konflikter mellan diverse barngrupperingar. Men när det egna barnet är inblandat blir allt så jäkla svårt. Jag vill ju inte heller ta parti för Kelly varenda gång hon kommer in och är ledsen för att kompisarna bett henne gå och stuckit sin väg. Jag vet nämligen att även hon är en liten tjurskalle som alltid vill ha sin vilja igenom och som försöker manipulera sina kompisar till dåligt samvete, men ändå... Två och två leker de jättebra tillsammans, oavsett sammansättning, men så fort en tredje part kommer in börjar tjurigheterna och konflikterna. Jag skulle verkligen, verkligen både vilja och behöva gå en extra kurs i konflikthantering för att orka med att leka fredsmäklare!
 
Överlag har det varit en rätt tuff vecka med andra ord. Att vara mamma är ju det viktigaste och bästa jobbet i världen, och för att kunna fortsätta vara en så bra sådan som möjligt behöver bebis komma ut nu! Inte för att en trött, ammande, nyförlöst mamma kanske har så värst mycket mer energi... *s*
I nuläget ligger han där inne och hickar förnöjt, säkerligen utan minsta lilla plan på att komma ut den närmsta veckan heller... På tisdag tänker jag åtminstone försöka få en hinnsvepning av barnmorskan!
 
Idag ville jag dock hitta på något roligt med lilla hjärtat, som omväxling, innan hon åker iväg i en vecka. Så efter frukost tog jag och Kim med henne till Nynäs på minigolf- och kulglasspremiär. Värdefullt och urmysigt!
 
 
 
Nu tänker jag bädda ner mig i sängen och hålla tummarna för att jag får vakna upp med värkar. Man får aldrig tappa hoppet, så att säga... ;)

Kommentarer


Kommentera inlägget här: